|
|
Här finns massor med läsning för dig som är intresserad av Eskilstunas historia!
|
|
|
Läs om världens noggrannaste man som var från Eskilstuna, bröderna från Eskilstuna som tillhörde Sveriges största jordägare, Carl Carlsson från Sundbyholm som tillbringade tolv år i polskt fängelse och mycket mera. |
| |
| » Läs mer |
| |
|
 |
| |
|
 - The Jazz Society) |
|
Jazzen kom tidigt till Eskilstuna. Redan i början av 1920-talet hördes Ernellis Jazzband ofta i stadshotellets salonger. |
|
| Historia. Stefan Wistrand berättar om jazzens och dansorkestrarnas historia i Eskilstuna. |
| |
| » Läs mer |
| |
| | | |
|
 |
|
Lokalhistorisk forskning kan utföras på olika sätt och ge olika resultat. Fil. lic. Thomas Gustafsson rapporterar här om den skotska invandrarkvinnan Maria Leijel, som var en riktig brukspatron verksam bland annat i Torshälla.
|
|
Artikelförfattaren har forskat i många källor och bland annat använt kronans så kallade jordeböcker, där fogden årligen räknar upp namnen på alla skattskyldiga i sitt distrikt, hur mycket de betalade i skatt och var de bodde.
|
| |
| » Läs mer |
| |
|
|
| |
|
|
Sundbyholms byggherre, skapare av Sveriges första folkskola och Sveriges första rusdrycksförordning. |
|
|
| Carl Carlsson levde sitt liv i stormaktsveriges mitt. Han var oäkta son till Karl IX, satt tolv år i polsk fängelse, byggde slott, blev riksamiral, grundade skolor och mycket mycket mer. |
| |
| » Läs mer |
| |
|
|
| |
|
 |
|
Ingressen till Eskilstunas nya vision lyder: Eskilstuna - den stolta fristaden! Men, vad var det egentligen Eskilstuna fristad? |
|
| Historia. Här kan du läsa om den historiska bakgrunden till Eskilstuna Fristad. |
| |
| » Läs mer |
| |
| | | |
|
 |
|
Runt sekelskiftet 1900 fanns många aktiva idrottsmän i Eskilstuna. |
|
| Historia. Gymnastik, skytte, simning och fotboll hörde till de idrotter som var tidigt ute med att bilda föreningar. |
| |
| » Läs mer |
| |
|
|
| |
|
|
Någon gång under slutet av 1100-talet grundade Johanniterna ett kloster i Eskilstuna. Två hundra år senare var klostret en av de största jordägarna i Sverige. |
|
|
Historia. Johanniternas stora godsinnehav lade grunden till herrgårdskulturen i norra Sörmland. |
| |
| » Läs mer |
| |
|
|
| |
|
 |
|
Eskilstunaån gjordes farbar för tung trafik genom kanalbygget på 1850-talet. |
|
| Historia. Direktören Theofron Munktell var drivande i arbetet för bättre transporter. |
| |
| » Läs mer |
| |
| | | |
|
 |
|
”Kom till Eskilstuna – här finns jobb!” Efter andra världskriget skrek svensk industri efter arbetskraft. |
|
| Historia. Till fabrikerna i Eskilstuna kom italienare, finnar, sudettyskar och greker. Det mångkulturella Eskilstuna tog form. |
| |
| » Läs mer |
| |
|
|
| |
|
|
Eskilstunas yttre förändrades av Miljonprogrammet. Nyfors är ett av de områden som bidrog till den nationella byggboomen. |
|
|
| Det enorma projektet, att bygga en miljon nya bostäder på tio år, innebar en kraftig ökning av antalet trevåningshus och höghus. |
| |
| » Läs mer |
| |
|
|
| |
|
 |
|
Flera utländska intressenter ville finansiera den första järnvägslinjen genom Eskilstuna. |
|
| Historia. Stadsfullmäktige som ställt sig avvaktande i ett första skede var snart med på tåget. Kung Oscar II invigde den nya banan år 1877. |
| |
| » Läs mer |
| |
| | | |
|
|
|
Svensk bergshanterings fader har han kallats, övermasmästaren, direktören m m Sven Rinman. |
|
| Historia. Både som praktisk bergsman och lärd teoretiker gjorde han sig känd. År 1773 kom han till Eskilstuna, där han stannade fram till sin död 1792. Vad förde honom hit? |
| |
| » Läs mer |
| |
|
|
| |
|
|
Lokomotiv, mudderverk, mekanisk vävstol och lokomobil – förstlingsverk från 1800-talet som alla har samme man att tacka för sin tillkomst. |
|
|
| Historia. Men vem var han egentligen den innovative Theofron Munktell? Och varför startade han sin nu världsberömda verkstad just i Eskilstuna? |
| |
| » Läs mer |
| |
|
|
| |
|
 |
|
Kärt barn har många namn. Så även dem som avundas. Vem skulle annars komma på tanken att kalla grannsocknens bönder för löss eller getter? |
|
Historia. Mer eller mindre fantasifulla glåpord har sin egen tradition. ”Årdala grynvältar” var bara ett av många skällsord på den sörmländska landsbygden anno 1928. Hör gärna av dig om du känner till fler kollektiva öknamn från trakten!
|
| |
| » Läs mer |
| |
| | | |
|
 |
|
Gevärsfaktoriet satte sin prägel på Eskilstunas industrihistoria under många år. |
|
| Historia. Tillverkning av vapen har skett i olika former och med olika resultat. |
| |
| » Läs mer |
| |
|
|
| |
