Hur använder forskare och studenter våra arkiv?
För att ge inblick i hur arkivstudier kan gå till vill vi beskriva några av de frågor som nyligen ställts till stadsarkivet. Först ut är ett projekt vid Stockholms universitet och Karolinska institutet som undersöker hur släktband och studieresultat påverkar människors hälsa.
Forskningsinstitutet Centre for Health Equity Studies är just nu engagerat i ett projekt som heter Uppsala Birth Cohort Multigenerational Study. Projektet syftar till att studera hur ojämlikhet i hälsa produceras och reproduceras i varje ny generation. En av flera förklaringsfaktorer till detta kan vara den tidiga skolprestationen. Därför insamlas tredjeklassbetyg för en stor grupp bestående av 12 168 individer, födda på Akademiska sjukhuset i Uppsala under perioden 1915-1929. Deras barn och barnbarn kommer senare att studeras med utgångspunkt från sina förfäders skolprestationer.
Hur kommer Eskilstuna stadsarkiv in i bilden? Jo, eftersom några av de tusentals individer som föddes i Uppsala i skolåldern flyttade till Eskilstuna med omnejd måste materialet från Uppsala kompletteras. En forskningsassistent kontaktade därför stadsarkivet med begäran om hjälp att ta fram betygen.
De specifikationer som frågeställaren hade ger en uppfattning om vilken information som finns inbyggd i skolornas dokumentation. Det man ville se var vårterminens betyg från tredje klass, skolans namn, om det var en A- eller B-skola, elevernas frånvarodagar för både höst- och vårtermin, samt eventuella uppgifter om målsmans yrke. Vid denna tid tillämpades en sjugradig betygsskala och samtliga frånvarodagar rapporterades i dagböcker med examenskataloger.
Vilka resultat som framkommer återstår att se, men uppenbarligen anser forskarsamhället det vara möda värt att använda de äldre skolarkiven som statistiskt underlag.
En annan förfrågan kom samma vecka från en doktorand i utbildningssociologi vid Uppsala universitet. Denne forskar om elevkultur vid högre flickskolor och högre läroverk under åren 1870-1927, och var på jakt efter diverse arkivmaterial från denna period. Av särskilt intresse var elevföreningsmaterial, tidningar etc. Utifrån arkivförteckningarna för flickskolan i Eskilstuna stad och läroverket, numera S:t Eskils gymnasium, återfanns handlingar som åtminstone indirekt berör de högre skolornas elevkultur. Hur sådana arkivstudier kan bedrivas är givetvis beroende av hur mycket dokumentation som bevarats. I dessa fall fanns förvisso luckor i arkiven och några elevföreningar tillkom först efter studiens slutår 1927. Men i kombination med andra källor och litteraturstudier brukar även ett relativt knapphändigt material kunna vara användbart.
Ovanstående exempel på forskning visar på olika perspektiv till skolornas arkiv. Ett och samma arkiv kan alltid studeras ur olika aspekter, och källorna kan ofta berätta många historier om bara frågorna är de rätta.
