Eskilskällan

Vi tar gärna emot klasser för studiebesök. Vid en visning av Eskilskällan och Arkivhuset visar vi samlingarna och ger exempel på det material som kan användas i skolundervisningen. Vi genomför dels en allmän visning om Eskilstunas historia, dels en temavisning om kvinnor i Eskilstunas historia där vi bland annat tar upp kvinnors kamp för rösträtt och lyfter fram kvinnoöden ur stadens historia. Kontakta oss för bokning via mail eskilskallan@eskilstuna.se

I temamaterialet kring demokrati belyses kampen för allmän rösträtt, valrörelser och folkomröstningar. Materialet kan användas som utgångspunkt för diskussioner i klassrummet, som källmaterial vid enskilda arbeten och grupparbeten.

Anknytning till läroplanen

I läroplanernas inledande kapitel understryks att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Kunskap om demokrati ska förmedlas men eleverna ska också lära sig att utveckla sin demokratiska förmåga.

I gymnasiets kursplan för samhällskunskap sägs att undervisningen ska förmedla ”kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.” Materialet i Skolkällans tema om demokrati ger kunskap om vägen till demokrati men också om hur demokratin fungerar och utövas i praktiken.

I materialet om rösträtten får eleverna kunskap om vägen till allmän rösträtt med hjälp av tidningsartiklar och arkivhandlingar. Texterna ger också möjlighet att studera kvinnors villkor i början av 1900-talet och den begynnande vägen till jämställdhet. Arbetsuppgifterna ger träning i källkritik och möjlighet till självständig reflektion. Avsnittet om allmänna val och folkomröstningar ger möjlighet till övningar och diskussioner kring propaganda. Hur argumenterar de olika sidorna för sin sak i valrörelser och folkomröstningskampanjer och hur kommunicerar de sitt budskap?

NYHET 2022:

Senaste nyhet är en artikel som i berättande form tecknar en bild av ett spektakulärt ärende vid början av 1950-talet, då Eskilstuna stadsfullmäktige tog ställning till tidens utrikespolitik genom att rösta ja eller nej till en föreslagen vänort i Sovjetunionen. Bakgrunden och beslutet är ytterst kontroversiellt. Hela frågan kan fungera som underlag vid en diskussion gällande grunder för politiska ställningstaganden generellt. Demokrati och diktatur Pdf, 584 kB. Varför valde socialdemokraterna Sovjet-Öst hellre än USA-Väst under det kalla krigets era? Hur mycket betydde tidens propaganda och ideologi i relation till andra viktiga samhälleliga faktorer kring t ex historia (konflikterna mellan fattiga-rika) eller religion (kristendom respektive ateistisk/nyandlig livssyn)?

I temamaterialet kring nationalism belyses nationalism och nationell identitet från olika utgångspunkter. Materialet kan användas som utgångspunkter för diskussioner i klassrummet, som källmaterial vid grupparbeten eller enskilda elevarbeten. I anslutning till materialet finns arbetsuppgifter och diskussionsfrågor att arbeta med. Temat berör värdegrundsrelaterade och ibland laddade frågeställningar, som till exempel högerextremismen förr och nu. I materialet ges ett lokalt perspektiv på dessa teman, till exempel behandlas högerextrema rörelsers verksamhet i Eskilstuna på 1930-talet och de våldsamma 1 maj-demonstrationerna 2012. Materialet i temat Nationalism är indelat i tre avdelningar som berör tre olika perspektiv på temat: nationella symboler, högerextremism och nationell identitet.

Avsnittet om nationella symboler belyser hur synen på svenskhet varierat genom tiderna och kan användas som underlag för diskussioner om källkritik och historiebruk. Kapitlet om högerextrema organisationer kan användas för diskussioner kring demonstrationsfrihet, hets mot folkgrupp och högerextremism av idag. I avsnittet om nationell identitet får vi ta del av material kring livet i Lagersberg samt intervjuer ur vandringsutställningen ”Arvet” producerad av sverigefinländarnas arkiv. Intervjuerna kan fungera som underlag för diskussioner om integration men också fungera som en modell för hur eleverna kan genomföra intervjuer på egen hand på samma tema.

Materialet kring de finska krigsbarnen kan användas på många olika sätt, inte bara för undervisning om andra världskriget utan också som utgångspunkt för diskussioner om företeelser i vår egen tid. Ett tema som speglas i materialet är barns villkor i krig. Enligt UNICEF är minst hälften av offren i krig barn, vilket betyder att det dör betydligt fler barn i krig än soldater. Materialet kring de finska krigsbarnen kan användas för tema- och grupparbeten kring barns villkor i krig förr och nu.

Diskussioner kring källkritik och propaganda kan föras utifrån materialet. Fundera till exempel över vilken agenda som finns i tidningsartiklar, arkivhandlingar och propagandamaterial och vem som står bakom budskapet. Jämför gärna med krigspropaganda i vår tid. Materialet kan användas i historieämnet, men även till exempel i samhällskunskap och svenska i högstadiet och gymnasiet.