Socialrådgivning på nätet

Socialnämnden i Eskilstuna kommun kan inte besluta om ekonomiskt bistånd eller förmedla bostäder. Har ditt barn andra svårigheter kan du kontakta socialförvaltningens mottagningsenhet för rådgivning. Grunden är att den som är över 18 år måste göra en egen ansökan om stödinsatser.

Socialtjänsten har ingen bostadsförmedling och förmedlar inte bostäder, men i vissa situationer kan du få hjälp med boende som en stödinsats. Till exempel om du lever i ett förhållande där det förekommer hot eller våld.

Upplever du t.ex. att din före detta partner inte tar sitt föräldraansvar eller att du inte får tag på hen? Har ni svårt att komma överens i frågor rörande vårdnad, boende och umgänge?

Du kan kontakta socialtjänstens familjerätt och rådgöra med dem om situationen och eventuellt initiera samarbetssamtal. I samarbetssamtal får du och din före detta partner hjälp av samtalsledare att utforska och stärka ert samarbete kring barnet/barnen samt stöd i att hitta de lösningar som blir bäst för barnet/barnen.

Du når socialtjänstens familjerätt via Eskilstuna direkt, på telefonnummer 016-710 10 00.

Samarbetssamtal är ett erbjudande och sker frivilligt. Båda föräldrarna ska vilja försöka komma överens om vårdnad, boende och umgänge för sina barn. Det går inte att tvinga någon till sådana samtal.

Föräldrar som inte kommer överens om vårdnads-, boende- och umgängesfrågor för sina barn kan ansöka om hjälp hos domstol för att få ett beslut i frågan. Domstolen ska se till att frågor om vårdnad, boende- och umgänge blir ordentligt utredda innan domaren beslutar i ärendet.

Begäran om yttrande/utredning kan inhämtas från Familjerätten. Familjerätten utreder då vad som kan vara barnets bästa och lämnar utredning med förslag till domstolen.

Om någon av er föräldrar har ensam vårdnad och ni är överens om att det bästa för barnet är att ni har gemensam vårdnad kan ni vända er till skatteverket. Detta gäller dock enbart om det inte sedan tidigare finns ett domstolsbeslut eller ett avtal rörande vårdnaden. Om så är fallet finns möjlighet att vända sig till familjerätten i den kommun där barnet är folkbokfört och ansöka om att få ett avtal om gemensam vårdnad godkänt. Det är också möjligt om man har gemensam vårdnad och anser det vara bäst för barnet om den ene föräldern har ensam vårdnad. Detta kan vara till barnets bästa till exempel om den ene föräldern inte har möjlighet att utöva vårdnaden. Avtal kan även tecknas gällande boende och umgänge.

När föräldrar ansöker om att få ett avtal godkänt gör familjerätten en utredning för att klarlägga att avtalet är det bästa för barnet. Oftast pratar familjerätten även med barnet och ger information om vad avtalet innebär.

Att ha vårdnaden innebär att ha det juridiska ansvaret för ett barn och att se till att barnet får goda uppväxtförhållanden och sitt behov av omvårdnad och trygghet tillgodosett. När barnet fyller 18 år blir barnet myndigt och har inte längre någon vårdnadshavare.

Gemensam vårdnad innebär att föräldrar gemensamt har den juridiska vårdnaden om ett barn. Föräldrar som är gifta har automatiskt gemensam vårdnad om sitt barn. Är föräldrarna ogifta när barnet föds är det mamman som är ensam vårdnadshavare. I samband med att faderskapet bekräftas på familjerätten kan en anmälan göras att vårdnaden ska vara gemensam.

Föräldrar som har gemensam vårdnad behöver inte bo tillsammans men måste kunna fatta gemensamma beslut i större och viktigare frågor som rör barnet. Gemensam vårdnad betyder inte att barn efter en separation ska bo lika mycket hos båda föräldrar. Föräldrarna ska försöka hitta den boendeform som är bäst just för deras barn.

Det är barnet som har umgängesrätt med sin förälder, inte tvärtom. När föräldrar fattar beslut om umgänget ska hänsyn tas till barnets behov och vilja. Barnet får inte fara illa vid umgänget.

Det är inte helt enkelt att svara på, då den kan vara komplex. Om du som vårdnadshavare känner oro för ditt barn utifrån den andra förälderns beteende, fysiska- och/eller psykiska ohälsa, är du skyldig att skydda ditt barn. Detta kan innebära att barnet under en period behöver vara mer hos den ena föräldern.

Många gånger finns det en oro för påföljder om en t.ex. inte följer ett domslut. Det är viktigt att poängtera att socialtjänsten aldrig kan besluta i dessa frågor utan att det ligger på vårdnadshavarens eget ansvar att göra denna bedömning.

Om du som ensamstående förälder skulle dö så skulle socialtjänstens barn- och ungdomsenhet utreda situationen för ditt barn och vilken typ av placering som skulle vara bäst för barnet. Eftersom barn även behöver en vårdnadshavare skulle en domstol besluta om detta. Så här står det i föräldrabalken 6 kap 9§:

"Om barnet står under vårdnad av endast en av föräldrarna och den föräldern dör, skall rätten på ansökan av den andra föräldern eller på anmälan av socialnämnden anförtro vårdnaden åt den andra föräldern eller, om det är lämpligare, åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare."

När domstolen beslutar ska de alltså i första hand överlämna vårdnaden av barnet till den efterlevande föräldern, om en sådan finns och om hen i så fall kan ses som en lämplig vårdnadshavare.

Ett testamente kan ha viss påverkan. I föräldrabalken 6 kap 10a§ står det bland annat så här:

"Om vårdnadshavare skall förordnas efter föräldrarnas död och föräldrarna eller en av dem har gett till känna vem de önskar till vårdnadshavare, skall denna person förordnas, om det inte är olämpligt. "

Det är alltså viktigt för socialtjänsten och domstolen att ta del av information från dig som bäst känner till situationen. Det är även vanligt att socialtjänsten när de utreder tar kontakt med andra vuxna som står barnet nära.

Har du frågor kring detta så når du socialtjänstens familjerätt via Eskilstuna direkt, på telefonnummer 016-710 10 00.

Är du orolig för ett barn eller en vuxen så gör du en orosanmälan till socialtjänstens mottagningsenhet. Det går bra att lämna en orosanmälan till socialtjänsten även för personer som är över 18 år. Du kan göra orosanmälan antingen via e-tjänst, telefon eller genom att skicka ett brev.

Om du vill vara anonym (endast privatpersoner kan vara anonyma) är det viktigt att du är det redan från start och inte uppger vem du är eller något annat som gör att du kan identifieras. När du har gjort orosanmälan kan socialtjänsten kontakta hen för att erbjuda hen stöd.

Mer information finns här gällande oro för barn.

Mer information finns här gällande oro för vuxen.

Du som vårdnadshavare kan ansöka om kontaktperson eller kontaktfamilj åt ditt barn. Om barnet är över 15 år behöver barnet även samtycka till insatsen.

Kontaktperson kan beviljas antingen enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller enligt socialtjänstlagen (SoL). Om ditt barn är berättigad till insatser enligt LSS kan du i första hand göra en ansökan med stöd av den lagen, detta gör du på Vård- och omsorgsförvaltningen, i annat fall går det bra att ansöka med stöd av SoL.

Information om ansökan enligt LSS.

Information om ansökan enligt SoL.

Om du har oro för ditt eget barn rekommenderar vi att du gör en ansökan om stöd till socialtjänstens barn- och ungdomsenhet istället för att göra en orosanmälan. En ansökan skulle leda till att en utredning öppnas för att undersöka om socialtjänsten kan hjälpa er på något sätt, med fokus på ditt barns situation och behov.

Information om ansökan enligt SoL.

Socialtjänstens utgångspunkt är att ge stöd och hjälp med samtycke, det vill säga på frivillig väg. Men när barn riskerar sin hälsa och utveckling på grund av eget beteende, t.ex. missbruk, eller p.g.a. brister i omsorgen, t.ex. utsätts för våld i familjen, och familjen inte samtycker till insatsen kan socialtjänsten omhänderta barnet med tvång enligt Lagen om vård av unga (LVU).

Innan LVU används ska socialtjänsten alltid undersöka om det går att ge stöd och hjälp frivilligt.

Socialtjänsten erbjuder olika slags föräldraskapsstöd som har fokus på olika delar av föräldrarollen. Stödet är anpassat efter åldern på ditt barn och vilka utmaningar du ställs inför i den delen av barnets utveckling.

Här finns stöd som inte kräver att man ansöker om hjälp och genomgår en utredning.

Det går även att ansöka om mer individuellt utformat stöd, till exempel familjebehandling. Då får man träffa en socialsekreterare som gör en utredning för att ta ställning till vilken hjälp ni kan få.

En utredning betyder att en socialsekreterare samlar in information om hur barnet har det för att kunna avgöra om barnet eller familjen behöver stöd. Utredningen handlar mest om vad barnet behöver för att må bra. Men eftersom vårdnadshavare är ansvariga för sina barn behöver den också handla om hur de vuxna mår och vad de behöver.

I utredningen kan socialtjänsten behöva träffa barnet, både ensamt och tillsammans med föräldrar eller vårdnadshavare. De pratar också ofta med andra vuxna, till exempel skolan, om hur det fungerar där. En del tycker att de på socialtjänsten ställer mycket frågor. Men det gör de för att förstå och kunna komma med bra förslag på vad som kan hjälpa.

Du får också ställa frågor om du vill. Soc har ansvar för att du får information som är viktig för dig.

Att man blir placerad som barn eller ungdom kan bero på olika saker. Men det är antingen för att det inte går att bo hemma, eller för att det inte är bra för en att göra det. Man kan bli placerad för att socialtjänsten och ens föräldrar, och man själv, tycker att det är den bästa lösningen. Då blir det en frivillig placering. Det är det allra vanligaste.

Men om man inte är överens kan socialtjänsten och domstolen i vissa fall bestämma att barnet ska placeras ändå. När det händer blir man placerad antingen på grund av miljö eller sitt eget beteende.

Miljö betyder att det är något i hemmiljön som gör att man inte kan bo kvar. Det kan vara att man blir slagen eller utsatt för kränkande behandling, eller att ens föräldrar inte kan ta hand om en.

Om man blir placerad på grund av eget beteende handlar det om något som man själv gör som man behöver sluta med för att må bra. Det kan vara att man begår brott eller använder droger eller utsätter sig själv för farliga situationer.

Mitt barn har blivit omhändertaget – vad gör jag – vad händer?

En ”frivillig placering ” av ett barn förutsätter att socialtjänsten, vårdnadshavaren och helst barnet självt är överens om att barnet ska vara placerat och vilka regler som ska gälla. Det kallas placering enligt 4 kap. 1 § SoL.

En ”placering med tvång” innebär att socialtjänsten har bedömt att riskerna är så stora och allvarliga att tvångslagstiftningen LVU bör användas. Det är då förvaltningsdomstolen som avgjort och beslutat att en placering får ske mot vårdnadshavarens och barnets vilja. (dom om vård med stöd av LVU). I akuta fall får socialnämndens ordförande fatta beslut fram till dess domstolen prövat frågan. Så snart socialnämnden meddelat domstolen att det finns en risk för tvångsvård ska domstolen utse offentliga ombud till både barn och vårdnadshavare.

Information om svensk socialtjänst på flera språk.

Har du möjlighet att berätta om din mamma för någon trygg vuxen på förskolan eller skolan? Eller för någon annan vuxen i din närhet?

Om den informationen sedan kommer till oss på socialtjänsten söker vi kontakt med din mamma och frågar om hon vill ta emot hjälp från oss.

Upplever du våld från din före detta partner så rekommenderar vi att du tar kontakt med socialtjänstens StoppCenter som arbetar mot våld i nära relation. Tillsammans kan ni prata om vilket stöd du och eventuellt dina barn behöver. Din före detta partner har inte rätt att hota och kontrollera dig. På webbsidorna här under kan du hitta kontaktuppgifter och mer information om stöd:

• StoppCenter – mot våld i nära relation
• Våld i nära relationer - Polisen

Det finns även stödlinjer och organisationer som arbetar med att hjälpa personer som är utsatta för våld i nära relationer. Du kan läsa mer om dem här:

• Kvinnofridslinjen
• Kvinnojouren Moa i Eskilstuna
• Ungdomsjouren Fria i Eskilstuna

Socialtjänsten har ingen bostadsförmedling, men i vissa situationer kan du få hjälp med boende som en stödinsats. Till exempel om du lever i ett förhållande där det förekommer hot eller våld. Det finns även annat stöd att få om man befinner sig i en utsatt situation.

Vi rekommenderar att du tar kontakt med socialtjänstens StoppCenter som arbetar mot våld i nära relation. För dem kan du berätta mer om din situation och få information om stöd.

Du kan även kontakta Kvinnojouren Moa i Eskilstuna För att tillfälligt kunna söka skydd

Om du utsätter din partner eller före detta partner får våld så finns det stöd och hjälp att få så du slutar. Vi rekommenderar att du tar kontakt med socialtjänstens StoppCenter som arbetar mot våld i nära relation. Tillsammans kan ni prata om vilket stöd du behöver för att sluta utöva våld.

Det råder sekretess inom socialtjänsten. Du har rätt att begära ut dokumentation som gäller dig själv och de barn som du är vårdnadshavare för. Inom familjerätten kan det vara så att du varit/är part i ett ärende men inte vårdnadshavare, då kan det vara så att du har rätt att då ut dokumentationen.

Det är endast medarbetare inom socialförvaltningen som arbetar med ärendet så får läsa.

Ja, i normalfallet kan du få det. Du kontaktar socialtjänsten via telefon eller mail. Ring 016-710 10 00 eller maila till socialforvaltningen@eskilstuna.se.

Det du behöver tänka på är att efter fem år sedan sista mötet så gallras (förstörs) akten. Undantag från denna regel är:

• Personer som är födda dag fem (5), femton (15) och tjugofem (25).
• Barn som varit placerade.
• Adoptionsärenden.
• Fastställande av föräldraskap (Kan även finnas hos Skatteverket from 2022).

Dessa akter finns på Eskilstuna stadsarkiv efter fem år.

Eskilstuna socialtjänst har avtal med Mälardalens universitet gällande socionomstudenter. Vi tar i normalfallet inte emot från andra högskolor/universitet. Gäller det t.ex. administration eller behandling så kontaktar du Socialförvaltningen på socialforvaltningen@eskilstuna.se.

Soc betyder socialtjänsten. Soc finns i varje kommun och de jobbar för att alla som bor i kommunen ska ha det bra. Om man inte har det kan man behöva stöd och hjälp från soc. Soc har ett särskilt viktigt ansvar för att barn och ungdomar ska ha det bra när de växer upp.

På socialtjänsten jobbar socialsekreterare. Deras jobb är att prata med familjer där det finns problem och föreslå olika sorters hjälp. Om en vuxen eller barn i en familj behöver hjälp av socialtjänsten, är det ganska vanligt att de andra i familjen också behöver det.

Socialsekreterarna måste alltid lyssna på barnen för att det ska bli så bra som möjligt för dem.

Ja, du kan välja att vara anonym när du kontaktar soc. Du kan till exempel välja att dölja ditt telefonnummer på mobilen när du ringer. Eller skicka mail från en mailadress som inte innehåller ditt namn.

Om du väljer att kontakta socialtjänsten anonymt kan du beskriva hur du har det och vad som är jobbigt för dig. Du kan också ställa frågor och be om råd.

Om socialtjänsten ska kunna hjälpa dig med mer än till exempel ett telefonsamtal eller mejl så behöver de veta vem du är.

Det är svårt att veta. Men en person som pratar dåligt om socialtjänsten kanske känner sig sårad, mår dåligt eller tycker att socialtjänsten inte var bra på att hjälpa den personens familj. I vissa allvarliga fall kan socialtjänsten ha gått in och bestämt saker mot familjens vilja, och det kan kännas jobbigt.

Även om det blir bra för en familj är det inte säkert att de berättar att det var tack vare soc. Kanske för att det är pinsamt för vuxna att berätta att de fått hjälp, trots att det blev bättre. Det är ett problem om man bara hör dåliga saker om soc. För det kan göra att barn och familjer inte söker det stöd och den hjälp de behöver.