Den kommunala beslutsprocessen

Den kommunala beslutsprocessen ser olika ut beroende på vilken typ av ärende det handlar om. Men på ett enkelt sätt kan den beskrivas så här.

1Ett ärende initieras

Det kan till exempel ske genom en remiss från en annan myndighet, ett uppdrag från kommunfullmäktige eller ett brev från en privatperson

2Ärendet bereds

Det innebär att en eller flera tjänstepersoner får i uppdrag att utreda ärendet och ta fram ett beslutsunderlag som innehåller ett förslag till beslut. Ibland tar beredningen av ett ärende flera månader, ibland bara en dag.

3Förslaget läggs fram till nämnd

Tjänstepersonen lägger fram förslaget till den nämnd som behandlar det och nämnden lämnar i sin tur ett förslag till beslut till kommunstyrelsen och kommunfullmäktig.

4Ärendet lämnas vidare till kommunstyrelsen

Ärendet lämnas vidare till kommunstyrelsen. Tjänsteperson på kommunledningskontoret bereder ärendet och lägger fram ett förslag till kommunstyrelsen som i sin tur lämnar ett förslag till kommunfullmäktige.

5Kommunfullmäktige behandlar ärendet

Kommunfullmäktige behandlar ärendet och fattar ett beslut. Ärendet expedieras och arkiveras.

6Beslutet verkställs

Kommunfullmäktiges beslut ska verkställas.

De flesta ärendena i kommunen når aldrig kommunfullmäktige. Många stannar redan i steg 2 eftersom en tjänsteperson har delegation att besluta i ärendet. Andra ärenden stannar i steg 3 eftersom kommunfullmäktige delegerat viss beslutanderätt till nämnderna. Samma sak gäller för kommunstyrelsen i steg 4.

Med ett par undantag måste alla ärenden som ska beslutas av kommunfullmäktige beredas av kommunstyrelsen.

En stor del av de kommunala besluten omfattas av det som kallas för verkställighet. Det innebär att många beslut som fattas är följder av regler och riktlinjer som kommunfullmäktige eller nämnderna beslutat om, till exempel beslut om att ta ut barnomsorgsavgift.

Uppdaterad: 17 maj 2024