Samråd om nytt vattenskyddsområde med föreskrifter för Näshultasjöns ytvattentäkt samt möjlighet att anmäla ersättningsanspråk

Ett vattenskyddsområde och dess skyddsföreskrifter är framför allt tänkt att vara framåtsyftande för att säkerställa att kommande generationer boende i områden runt Näshultasjön ska ha ett minst lika bra dricksvatten som nuvarande befolkning.

Både områdesutformning och föreskrifter behöver ta höjd för den belastning och de risker som kan uppkomma vid exploatering, förändrad markanvändning, en växande befolkning etc. Inga bra råvattenalternativ finns i området utan sjöns vattenkvalitet måste värnas.

Syftet med att upprätta vattenskyddsområdet är att skydda vattentäkten på kort och lång sikt. Länsstyrelsen har gett i uppdrag till kommunen och EEM att upprätta vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter för samtliga i kommunens allmänna vattentäkter. Detta är en aktivitet i Eskilstuna kommuns antagna plan för dricksvatten och avlopp 2017-2028 rubrik 2.5 p13 (kommunfullmäktiges beslut 17 juni 2020, § 88).

Näshulta Österby är ett område med konstaterade problem med vattenkvantiteten (grundvatten). För att säkra tillgången, kvantitet och kvalitet behöver Näshultasjöns vatten skyddas då det används för att producera ett dricksvatten med bra kvalitet.

Avgränsningen av de föreslagna skyddszonerna baseras i huvudsak på rinntider i Näshultasjön och i anslutande vattendrag, samt en bedömning av hur snabbt ytvattenavrinning från kringliggande landområden sker till ytvattensystemet.

De västra och södra delarna av sjön, och dess avrinningsområden, är inte inkluderade då de delarna inte eller bara marginellt bedöms bidra med ytvattenutbyte till den del av sjön där intaget av ytvatten till vattenverket är beläget.

Sjödelen norr om Barrösundet ligger däremot nära intaget och råvattenkvaliteten bedöms kunna påverkas dels av kontinuerlig belastning från kringliggande landområde, dels vid snabb ytvattentransport i händelse av akut förorening vid ogynnsamma strömnings- och vindförhållanden. Därför har även delar av sjön ”nedströms” intaget sett till den generella strömningsriktningen tagits med.

Den yttre gränsen för vattenskyddsområdet följer i stort avrinningsområdets topografiska ytvattendelare men har i möjligaste mån anpassats till fastighetsgränser, gränser för åkermark och/eller vägar.

Zonindelningen har gjorts dels utifrån rinntider men också med hänsyn till naturliga barriärer. Det är praxis och enligt tidigare handbok för inrättande av vattenskyddsområden är rekommenderad rinntid i primär zon upp till 12 timmar, här är gränsen satt till 6 timmar i uppströms liggande områden och 4 timmar i ”nedströms”.

I biflöden, strax utanför gränsen för den primära zonen, återfinns i regel våtmarker, översvämningsområden eller mindre sjöar som bedöms ha en buffrande och/eller flödesdämpande effekt vilket motiverat att uppströms liggande områden inte inkluderas i en primär zon.

Den primära zonen bedöms omfatta de delar av ytvattensystemet och de landområden där snabba insatstider är nödvändiga i händelse av olycka och där störst behov av skydd mot potentiellt förorenande verksamheter föreligger.

Inom båda skyddszonerna har strandzoner kring vattendrag undvikits och hela landområden har istället inkluderats. Detta beror dels på att det bedöms vara riskfyllt att förlita sig på att alla vattendrag (inkl. bäckar, jordbruksdiken, dagvattendiken, mm) finns redovisade i tillgängligt kartmaterial, dels då ytvattenavrinningen från dessa landområden relativt snabbt bedöms kunna nå något av ytvattendragen inom zonen.

Platsspecifika bedömningar får därför göras i samband med tillståndsgivning och tillsyn. Det bedöms också olämpligt att till exempel etablering av vissa miljöfarliga verksamheter tillåts överhuvudtaget inom dessa områden

Generellt är ytvattenskyddsområden större i sin storlek än vattenskyddsområden för rena grundvattentäkter, detta då tillrinningsområden ofta är större i storlek och då rinntider i ytvattendrag är avsevärt snabbare än i grundvattenzonen.

Det föreslagna vattenskyddsområdet för Näshultasjöns vattentäkt omfattar ett område på totalt 66 km2, där en beräknad rinntid till vattentäkten på mellan 8-12 timmar råder i de mest avlägsna delarna av ytvattensystemet.

För vattentäkten i Hyndevad finns både ett gällande grundvattenskyddsområde (fastställt 2021) och ett gällande ytvattenskyddsområde (fastställt 2014) eftersom vattentäkten nyttjar både naturligt grundvatten samt konstgjort grundvatten efter infiltration av råvatten hämtat från Hyndevadsån.

Vattenskyddsområdet för grundvattendelen ca 4,5 km2 medan ytvattendelen omfattar ett område på 59,2 km2, där bortre gräns för primär zon är satt till 12 timmars rinntid och sekundär zon till 24 timmars rinntid.

Nej, se tidigare svar om hur zonerna är satta.

Efter sakägarsamrådet kommer EEM i rollen som sökande av vattenskyddet se över skyddsområdet och föreskrifterna utifrån de yttrande som inkommit. Eventuella förändringar kommer att kommuniceras med sakägare innan slutgiltig ansökan skickas till kommunfullmäktige för beslut.

De geografiska gränserna är framtagna utifrån rinntider till vattenintaget för Österby vattenverk. Det vill säga hur lång tid det tar för en förorening att nå vattenintaget. Vindriktiningar, hydrologi och geologi är av betydelse när rinntider beräknas. Detta beskrivs närmare i det tekniska underlaget.

Det kan bli så att EEM ansöker om vattenskydd med utgångspunkt för reservvattenintag till Hyndevad. Det är då ett nytt vattenintag som inte utgår från intaget till Österbys vattenverk.

Vid nybyggnation eller utbyggnad finns en tillståndsplikt kopplat till schaktningsarbeten på land (§11) om ytan omfattar mer än 200 m2 och om schaktdjupet samtidigt överstiger 0,5 m. Både area och djup ska vara uppfyllt samtidigt för att tillståndsplikten ska inträda.

Övriga föreslagna skyddsföreskrifter som medför restriktioner för enskilda fastighetsägare är:

• Förbud mot tvätt av motordrivna fordon och arbetsmaskiner enligt §8 inom både primär och sekundär skyddszon.
• Förbud mot energianläggning i ytvatten i primär skyddszon (§12).

Följande restriktioner bedöms vara de enda som är direkt riktade mot lant- och skogsbruk.

Förbud i både primär och sekundär zon gäller för:

• Yrkesmässig jord- eller vattenslagning av plantor som behandlats med kemiska växtskyddsmedel (§4).

I primär zon gäller förbud för (ingen reglering i sekundär):

• Hållande av betande djur inom en strandzon på 10 m närmast Näshultasjön (§5). I resterande delar av vattenskyddsområdet finns inga restriktioner för betande djur.

Föreskriften innebär att området närmast vattenlinjen behöver stängslas av. Syftet med föreskriften är att minska den mikrobiologiska belastningen på sjön och minska risken för smitta.

Invändningar har rests för att risken med att smitta sprids mellan betesdjur och människa är liten och därför acceptabel. Det är sant att de flesta smittoämnen är artspecifika och att det är en större risk att människor smittar andra människor.

Det är också sant att det finns andra smittovägar än betesdjur, t.ex. vilda djur och fåglar som uppehåller sig vid sjön. Det är dock inte en obetydlig risk att hålla djur så nära vattendrag då de till och från kan bära på zoonotiska smittämnen som spridas över artbarriärer.

Särskilt nötdjur går gärna i vattenbrynet och släpper träck där. Vattenproducenten har en skyldighet att under alla omständigheter säkerställa att dricksvattnet är hälsosamt och rent.

Tillståndsplikt i både primär och sekundär zon gäller för:

• Yrkesmässig hantering av kemiska växtskyddsmedel, med undantag från punktbehandling och transport. (§4)
• Hantering av naturgödsel, slam eller andra organiska gödningsmedel upp till en årlig mängd motsvarande en årsproduktion från 5 djurenheter eller fler, med undantag från transport. (§5)

Det finns inga restriktioner alls kopplade till exempelvis anläggning av skogsvägar eller användning/uppställning av skogsmaskiner i föreslagna föreskrifter.

Vid nybyggnation eller utbyggnad finns en tillståndsplikt kopplat till schaktningsarbeten på land (§11) om ytan omfattar mer än 200 m2 och om schaktdjupet samtidigt överstiger 0,5 m. Både area och djup ska vara uppfyllt samtidigt för att tillståndsplikten ska inträda. Föreskriften gäller inom primärzon. Tillstånd söks hos miljökontoret.

För energibrunnar/anläggningar i berg och jord finns inga restriktioner.

Enskilda avlopp regleras inte i vattenskyddsföreskrifterna. De bedöms av samhällsbyggnadsförvaltningen vid tillsyn samt vid ansökan om ny anläggning eller vid ändring av anläggning. Närhet till vatten och till dricksvattenintag är faktorer som ökar kraven på anläggningens funktion.

Några restriktioner kopplade till enskilda brunnar för grundvattenuttag finns inte i föreskrifterna.

Enskilda avlopp regleras inte i vattenskyddsföreskrifterna. De bedöms av samhällsbyggnadsförvaltningen vid tillsyn samt vid ansökan om ny anläggning eller vid ändring av anläggning. Närhet till vatten och till dricksvattenintag är faktorer som ökar kraven på anläggningens funktion.

Samtliga föreskrifterna inom primärzon gäller för dessa fastigheter.

Det finns inga restriktioner kopplade till anläggning av skogsvägar eller användning/uppställning av skogsmaskiner i föreslagna föreskrifter.

Ur hälsosynpunkt utgör tillförsel av kväve, fosfor och kalium ingen betydande risk men kan försvåra reningsprocesser på vattenverket. Avseende djurhållning och gödselhantering är det framför allt risk för mikrobiologisk belastning på sjön som vill undvikas genom förbud mot strandbete i primär zon och tillståndsplikt för hantering av gödsel m.m.

Övrig reglering som direkt träffar jordbruket är endast tillståndsplikt för bekämpningsmedel. Ett jordbruk som redan är en tillståndspliktig B-verksamhet omfattas inte av de krav på tillstånd som vattenskyddsföreskrifterna anger utan är redan prövad av 9 kap Miljöbalken.

Det finns inget i föreskrifterna som reglerar bygglov. Vid nybyggnation eller utbyggnad finns dock en tillståndsplikt kopplat till schaktningsarbeten på land (§11) om ytan omfattar mer än 200 m2 och om schaktdjupet samtidigt överstiger 0,5 m. Både area och djup ska samtidigt vara uppfyllt för att tillståndsplikten ska inträda.

Ja, EEM utvärderar ersättningsanspråken eftersom det är EEM som sökande som betalar eventuella ersättningar.

Yrkanden om ekonomisk kompensation kommer att hanteras enligt vad som gäller för ersättning och inlösen vid tillstånd till vattenverksamhet i Miljöbalken 31 kap 16 § som lyder:

• Den som med stöd av tillstånd enligt 11 kap. genom inlösen eller på annat sätt tar i anspråk annans egendom eller vidtar en åtgärd som skadar annans egendom skall betala ersättning för vad som avstås eller skadas, om annat inte är särskilt föreskrivet. Ersättning skall betalas även för skada till följd av förbud mot fiske enligt 28 kap. 13 §.Ersättning skall betalas endast för skador som kvarstår, sedan förebyggande eller avhjälpande åtgärder har utförts av tillståndshavaren.”

Handläggning av dispens från förbud samt anmälan och tillstånd enligt föreskrifterna sker mot timavgift. År 2024 är timavgiften 1140 kr/timme. Handläggningstiden varierar med ärendets komplexitet. Normal handläggningstid för ärenden inom vattenskydd är 1-5 timmar.

Om en ansökan om dispens eller tillstånd gäller en åtgärd som återkommer regelbundet och alltid utförs på samma sätt kan beslutet få en giltighetstid på upp till 5 år och kombineras med villkor.

För tillfälliga åtgärder, exempelvis schaktning, gäller beslutet endast den tid som arbetet pågår. Det tar vanligtvis 2-8 veckor att få svar på en ansökan eller anmälan.

Den legala processen för inrättande av vattenskyddsområde har följts och genom samrådsprocessen inhämtas yttranden från myndigheter och sakägare. Ett överklagande ska lämnas skriftligen till Eskilstuna kommun, senast tre veckor efter att beslut om vattenskyddsområde har kungjorts i ortstidning. Av kungörelseannonsen framgår tidpunkten för när överklagandet ska vara inne. Information om överklagandetiden kommer också att finnas på kommunens hemsida.

Näshultasjön är som reservvattentäkt tänkt att räcka under en begränsad tid i händelse av ett utsläpp/förorening i Hjälmaren. Riskanalysen säger att utsläpp/förorening i Hjälmaren är tillfällig och att vattentäkten inte är obrukbar för all framtid. Under tiden som ett utsläpp/förorening passerar Hjälmaren och befintligt råvattenintag behövs en reservvattentäkt, vilket kan bli Näshultasjön.

I beslutat förslag om reservvattenlösning till Eskilstuna finns planer på att lägga en ny intagsledning till Östra Hjälmaren för att erhålla en bättre råvattenkvalitet än det befintliga intaget i Hyndevadsån. Från den nya intagsledningen går det att koppla in en ledning från Näshultasjön.

Näshultasjön har inte kapacitet för att bli en fullskalig reservvattenlösning för Eskilstuna kommun. EEM utreder, som ett av flera alternativ, om vatten från Näshultasjön skulle kunna vara en del i reservvattenlösning för kommunen. Om detta alternativ blir aktuellt handlar det om att ta vatten ur Näshultasjön en kortare tid för att understödja produktionen av dricksvatten på Hyndevads vattenverk.

Bälgvikens vattenverk kommer inte att fungera som reservvattenverk till Eskilstuna men i en akut situation kan nödvatten komma att tas från Österbys vattenverk.

Det är inte tänkt att Österby vattenverk ska förse Eskilstuna med dricksvatten. Det är råvatten från Näshultasjön som tas ut som reservvatten och ska delförsörja Eskilstuna under en avgränsad tid. Det pumpas till Hyndevads vattenverk och renas till dricksvatten för 90 000 invånare.

Ett alternativ där Mälaren är reservvattentäkt har utretts i reservvattenutredningen och visat sig mycket dyrare. Dessutom skulle ett utsläpp/förorening i Hjälmaren, som gör att den ordinarie täkten inte går att använda, rinna till Mälaren.

Om man vill ansluta sig till det kommunala allmänna VA-nätet ska man skicka in en förfrågan genom att skicka in en servisanmälan på eem.se. En
VA-handläggare återkommer sedan med svar om anslutning är möjlig eller ej. VA-taxan som anslutningsavgiften baseras på är samma för alla och inga rabatter ges eller större utgifter om kostnaden för att gräva fram anslutning är lägre eller högre. Taxan fastställs årligen av EEMs styrelse och kommunfullmäktige.

Ligger fastigheten utanför verksamhetsområde ansvarar kunden för att bygga fram till anvisad anslutningspunkt. Anslutningsavgift tillkommer för två parametrar ur gällande anläggningstaxa (lägenhetsavgift och förbindelsepunktsavgift + en kostnad för att vi bygger servis på huvudledning).

Enskilda avlopp regleras inte i vattenskyddsföreskrifterna. De bedöms av Samhällsbyggnadsförvaltningen vid tillsyn samt vid ansökan om ny anläggning eller vid ändring av anläggning. Närhet till vatten och till dricksvattenintag är faktorer som ökar kraven på anläggningens funktion.

Området har fått kommunalt VA, de flesta av husen ska vara anslutna. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedriver tillsyn så att utsläpp från gamla dåliga avlopp upphör. En gammal anläggning som inte används kan tas bort eller ligga kvar efter tömning. Den bedöms inte utgöra någon risk.

Bälgvikens vattenverk byggdes ut med en sjövattendel under sent 1990-tal eftersom det inte fanns tillräcklig kapacitet av grundvatten i området. De senaste årens klimatförändringar med mer torka har gjort att Lilla Bälgvikssjön, där Bälgvikens vattenverk hämtade sitt sjövatten, inte längre har tillräcklig kapacitet. Det finns tecken på saltvatteninträngning i grundvattnet vid vattenverket.

Det är sämre vattenkvalitet i Bälgviken till följd av lägre omsättning. En flytt uppströms skulle även innebära att intaget läggs ännu närmare reningsverket.

Avloppsreningsverket är dimensionerat för fyra gånger det normala flödet till reningsverket (1000 PE) Trots detta kan bräddningar ske vid stora regn. Bräddningar beror då på att regnvatten, påkopplade, takavvattning och vägvatten rinner in i avloppsledningar. Främst sker detta i Bälgviken där avloppsledningarna är äldre.

EEM arbetar kontinuerligt med att förbättra avloppsnätet för att minska mängden tillskottsvatten till reningsverken. Reinvesteringsplanen uppdateras årligen och lämnas in till tillsynsmyndigheten tillsammans med årsrapporterna för de olika avloppsreningsverken.

Det stämmer att styrningen av reningsprocessen är baserad på den mängd inkommande avloppsvatten som kommer till verket. Inloppspumparnas kapacitet begränsar det maximala flödet genom verket. Vid större flöden bräddas vattnet orenat från inloppspumpstationen till utloppsledningen. Det man ska ha med sig är att vid dessa höga flöden som orsakar bräddning är avloppet utspätt från den nederbörd, hydrauliska överbelastningen. Koncentrationen av de olika näringsämnena är lägre.

Bälgvikens reningsverk har inte krav på kväverening i sitt miljötillstånd. 2022 var reningen av kväve 63%, 5 078 kg tot ut och 2023 59% 5 798 kg tot ut. 385 personer som är anslutna 2023. pe beräknat enligt 70g BOD7/person och dygn ger för 2023, 409 pe. Kväve/per in 22 kg/pers/år. Kväve/person ut 14 kg/pers/år.14/22=63%.

Reningsverket är dimensionerat, maximalt utnyttjande för 1000 pe beräknat på BOD enligt ovan. Det har varit en del driftproblem i uppstarten av reningsverket vilket har lett till att processen inte har varit optimal. För att åtgärda detta pågår ett ständigt arbete med att förbättra processen men även att hitta en lämplig fällningskemikalie.

Vi gör en bedömning om vilka åtgärder som behöver vidtas baserat på omfattningen av bräddningen.

Ja det finns reservoarkapacitet, hur länge intaget kan vara avstängt är beroende på aktuell dricksvattenförbrukning. Vid en normal vattenförbrukning är tiden >24h.

Ja det är möjligt att stänga av intaget.

Bälgvikens avloppsreningsverk har inte krav på rening av läkemedel i sitt tillstånd.

Alla fällningskemikalier som används i reningsverk innehåller spårämnen av metaller. Metaller i utgående vatten analyseras inte vid avloppsreningsverk då metallerna huvudsakligen fastnar i slammet.

Innan avloppsreningsverket byggdes om och moderniserades användes PIX-111 till fällning där basen är järn. När verket stod klart användes PAX-XL100 som fällningskemikalie där basen är aluminium. Det strävas alltid efter en optimal process för en hållbar framtid och nu har fällningskemikalien bytts ut till Ekoflock 90 där spårämnena (metallerna) har lägre halt (mg/kg).

Det är tydligt att det finns en mikrobiologisk belastning på sjön där det kan finnas flera spridningskällor. Det går inte att utesluta att viss påverkan sker från betande djur. Föreslagen föreskrift innebär att betande djur undviks i området närmast vattenlinjen inom primär skyddszon. Ingen restriktion i övriga delar längs sjöns strandkanter eller på de större betesmarkerna.

I området närmast råvattenintaget anses det inte vara en obetydlig risk att hålla djur då de till och från kan bära på zoonotiska smittämnen som spridas över artbarriärer. Särskilt nötdjur går gärna i vattenbrynet och släpper träck där. Det är en relativt enkel åtgärd att minimera den belastningen.

Kontakt har under framarbetande av förslag till skyddsföreskrift skett både med företrädare för Naturreservatet på södra sidan av Näshultasjön och med arrendatorer av kommunens egen mark på norra sidan. Ingen part har framfört att de ser några betydande hinder med en sådan avstängsling. Det är möjligt att inkomma med ersättningsanspråk för kostnad att sätta upp stängsel.

Ett flertal frågor har ställts kring hur de massor som använts för att bygga en upplagsyta för timmer på fastigheten Husby-Lundby 3:21 (som ligger inom föreslagen primär skyddszon) har beaktats i arbetet med vattenskyddsområde.

Frågan gäller ett pågående tillsynsärende som handläggs av miljöskyddsenheten på samhällsbyggnadsförvaltningen. De specifika frågor som rör ärendets handläggning får ställas till miljöskyddsenheten. E-post: miljo@eskilstuna.se

I arbetet med vattenskyddsområdet har massorna inte bedömts utgöra någon akut risk för dricksvattnet, men massorna ligger inom ett område som avvattnas mot Näshultasjön. I föreskrifterna föreslås ett förbud mot deponering, återfyllnad och upplag av förorenade massor inom den primära skyddszonen (§ 10). Föreskriften avser inte användning av massor i anläggningsändamål.

Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid hantering av brandfarliga vätskor och spilloljor, NFS 2021:10 innehåller vissa bestämmelser som gäller inom vattentäktszon, primär och sekundär skyddszon.

Föreskriften innehåller bland annat krav på att tillsynsmyndigheten ska informeras om mer än 150 l brandfarliga vätskor eller spilloljor ska hanteras under en sammanhängande 30-dagarsperiod. Bestämmelserna innehåller också krav på sekundära skydd vid hantering både i cistern och i lösa behållare.

Provtagning av Näshultasjön har skett inom Hjälmarens vattenvårdsförbunds kontrollprogram där bland annat kemiska kvalitetsfaktorer undersöks. De kvalitetsfaktorer som främst påverkas av spillvatten är näringsämnena kväve och fosfor, men även halten organiskt kol (TOC) påverkas.

Här nedan visas hur medianhalten för ammoniumkväve (NH4-N), nitrat- och nitritkväve (NO2+NO3-N), fosfatfosfor (PO4-P), totalkväve (Tot-N), totalfosfor (Tot-P) och totalt organiskt kol (TOC) har förändrats efter utbyggnaden av kommunalt VA i Näshulta.

NH4-N(µg/l N)

• 2007-2014 - 19
• 2015-2022 - 12

NO2+NO3-N (µg/l N)

• 2007-2014 - 7,5
• 2015-2022 - 1,5

PO4-P (µg/l P)

• 2007-2014 - 6,5
• 2015-2022 - 4,1

Tot-P (µg/l P)

• 2007-2014 - 29
• 2015-2022 - 23

Tot-N (µg/l N)

• 2007-2014 - 558
• 2015-2022 - 540

TOC (mg/l C)

• 2007-2014 - 12
• 2015-2022 - 12