Politikerportalen

Kallelse och föredragningslista

Det är kommunfullmäktiges ordförande som ansvarar för kallelse och föredragningslista. Kallelsen innehåller information om tid och plats för sammanträdet. Föredragningslistan är en förteckning över de ärenden som ska behandlas på sammanträdet. Minst en vecka innan sammanträdet äger rum publiceras kallelse inklusive föredragningslista och tillhörande handlingar på ledamöters och ersättares läsplattor samt på eskilstuna.se. Ledamöterna använder sina läsplattor för att läsa sammanträdeshandlingarna. Handlingarna finns även tillgängliga i pappersform utanför fullmäktigesalen för åhörare.

Förhinder

En ledamot som har förhinder att delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde ska anmäla det till sin politiska sekreterare. Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att fortsätta delta i ett sammanträde, ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Om en ledamot eller ersättare som är kallad till tjänstgöring, utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde eller förhindras att vidare delta i ett pågående sammanträde, kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och står i tur att tjänstgöra.

Tjänstgöring

De politiska sekreterarna ansvarar för att meddela vilka som ska delta på sammanträdet. Uppgift om vilka ledamöter och ersättare som tjänstgör ska mejlas till kommunstyrelsen@eskilstuna.se senast klockan 13.00 dagen före sammanträdesdagen.

En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. En ersättare som har börjat tjänstgöra har företräde framför andra ersättare oberoende av turordningen. Byte av tjänstgöring sker i regel mellan ärenden, inte under behandlingen av ett ärende. Om en ledamot avbrutit sin tjänstgöring, får tjänstgöringen inte återupptas samma dag. Undantag är om tjänstgöringen avbrutits på grund av jäv, då får tjänstgöring återupptas när ärendet har beslutats.

Jäv

Jäv innebär att en person har ett intresse i ett ärende som skulle kunna påverka hur ärendet bereds och vad det blir för beslut. En jävssituation gör att opartiskhet i ärendet kan ifrågasättas. Den som är jävig får därför inte delta i behandlingen av det ärendet.

Redan risken att opartiskheten ifrågasätts skapar jävet och bara misstanken om att en förtroendevald behandlar det aktuella ärendet på något annat sätt än andra liknande ärenden skulle kunna göra att det innebär ett jäv. Därför är rekommendationen att undvika inblandning i ärenden där en jävssituation skulle kunna uppstå.

Den som kan antas vara jävig i ett ärende ska självmant ge det till känna och får tjänstgöra igen när ärendet är beslutat. Jäv kan vara grund för att ett beslut överklagas och finns för att förhindra eller för våra att någon förtroendevald gynnar sig själv eller någon närstående.

Det finns olika sorters jäv. I kommunfullmäktige gäller sakägar- och intressejäv med därtill anslutande släktskapsjäv. Sakägarjäv innebär att den förtroendevalde är jävig om saken angår den förtroendevalde själv. Intressejäv betyder att den förtroendevalde är jävig om ärendets utgång kan innebära nytta eller skada för honom själv. Släktskapsjäv uppstår om ett ärende personligen rör ledamoten eller någon i ledamotens familj, släkt eller någon annan närstående.

Avstå från att delta i beslut

En ledamot har rätt att avstå från att delta i ett beslut eller en omröstning. Ett skäl till att avstå från att delta i en omröstning kan vara att en förtroendevald har ställt ett yrkande som har fallit i en förberedande omröstning. Ordföranden är dock alltid skyldig att rösta när det behövs för att ärendet ska kunna avgöras.

En ledamot som vill avstå från att delta i ett beslut ska anmäla detta till ordföranden innan beslut fattas. Om en ledamot inte deltar i ett beslut antecknas det i protokollet.

Yttranderätt vid sammanträdena

Alla ledamöter och tjänstgörande ersättare i kommunfullmäktige har yttranderätt. Olika regler gäller beroende på vilken typ av debatt som förs.

Kommunens revisorer får delta i överläggningen när kommunfullmäktige behandlar revisionsberättelsen, årsredovisningen samt ärenden som berör revisorernas egen förvaltning. Revisorernas sakkunniga har rätt att yttra sig när kommunfullmäktige behandlar revisionsberättelsen.

Den som ska besvara en interpellation eller fråga när överläggning hålls har rätt att delta i överläggningen med anledning av svaret.

Kommunfullmäktiges ordförande får kalla andra för att lämna upplysningar vid sammanträdena, till exempel ordförande i en nämnd.

Talarordning

Den som har rätt att delta i kommunfullmäktiges överläggningar får ordet i den ordning i vilken ledamoten anmält sig via voteringsanläggningen. Ledamoten får ordet genom att bli uppropad av ordföranden. Den ledamot som får ordet går till talarstolen för att hålla sitt anförande.

Om en ledamot vill kommentera det som sägs i debatten anmäler ledamoten detta i voteringsanläggningen. Det kallas för replik. När ett anförande är slut är det dags för replik. Ordföranden talar om att en ledamot begärt replik, ledamoten som begärt replik går sedan upp till talarstolen och kommenterar anförandet. Ledamoten som hållit anförandet står kvar i talarstolen och besvarar repliken, ett så kallat genmäle.

Ingen får avbryta en talare under ett anförande. Däremot kan ordföranden ta ifrån den förtroendevalde ordet om denne avlägsnar sig från ämnet och inte rättar sig efter tillsägelse av ordföranden.

Talartider

Olika talartider gäller för olika typer av debatter enligt överenskommelser mellan partierna. Huvudregeln för överläggningar är att alla tjänstgörande ledamöter och ersättare får delta i debatten. De har tre anföranden som var och en inte får vara längre än tre minuter. De talartider som gäller för olika typer av debatter finns redovisade under respektive stycke om Motion, Interpellation och Fråga.

Ajournering

Ajournering är ett uppehåll i sammanträdet. Den vanligaste ajourneringen är uppehåll för lunch, men ett pågående sammanträde kan tillfälligt ajourneras för till exempel överläggningar i partigrupper eller för utformning av en paragraf i protokollet som ska justeras omedelbart. Beslut om ajournering och tiden för ajournering ska redovisas i protokollet i den paragraf då beslutet fattas samt på protokollets första sida.

Endast ledamöter och tjänstgörande ersättare har rätt att lämna förslag, så kallade yrkanden. Yrkanden redovisas muntligt i talarstolen. Det finns två sorters yrkanden, formella yrkanden och materiella yrkanden (sakyrkanden).

Formella yrkanden

Formella yrkanden är till exempel återremiss och bordläggning.

Återremiss

Återremiss innebär att ett ärende skickas tillbaka till det beredande organet (kommunstyrelsen för kommunfullmäktiges del) för att beredas på nytt och ett eventuellt nytt förslag till beslut ska lämnas. Ett ärende återremitteras om minst en tredjedel av de som tjänstgör begär det, det kallas för minoritetsåterremiss. För att ett ärende ska återremitteras en andra gång krävs dock att en majoritet begär det, det vill säga minst hälften av de tjänstgörande. En återremiss ska följas av en skriftlig motivering och lämnas in till kommunfullmäktiges sekreterare. Motiveringen ska vara så tydlig att det inte råder några oklarheter för det beredande organet om hur ärendet ska kompletteras eller ändras innan det tas upp igen.

Bordläggning

Att yrka på bordläggning betyder att ärendet ska fortsätta att behandlas på nästkommande sammanträde. Ärendet får inte tillföras något nytt, utan ska då behandlas i oförändrat skick. Ett ärende bordläggs om minst en tredjedel av de tjänstgörande begär det. Bordläggning kan begäras en andra gång, men då krävs enkel majoritet. Ett yrkande om bordläggning behöver inte motiveras.

Materiella yrkanden

Materiella yrkanden (sakyrkanden) är förslag i sakfråga. Exempel på sakyrkanden är bifall, avslag, tilläggsyrkande, ändringsyrkande och nytt yrkande. De vanligaste är bifall och avslag. Man kan yrka bifall eller avslag till hela eller delar av ett framlagt förslag. Yrkandet kan till exempel vara bifall till kommunstyrelsens förslag, vilket innebär att man håller med förslaget. En ledamot kan också yrka avslag på ett förslag, vilket innebär att man inte håller med.

Om en ledamot yrkar på ett tillägg i ett förslag, till exempel genom att lägga till ytterligare en beslutspunkt i ett ärende, är det ett tilläggsyrkande. Om en ledamot yrkar på att något ska ändras i ett framlagt förslag, är det ett ändringsyrkande. Den som yrkar annat än bifall eller avslag på framlagt förslag ska lämna sitt yrkande skriftligt till ordföranden eller kommunfullmäktiges sekreterare i anslutning till att yrkandet getts i talarstolen. Yrkandet redovisas sedan i protokollet. Ett yrkande ska endast innehålla förslag till beslut. Var noga med att formulera beslutsförslaget så som det skulle stå i protokollet om förslaget bifalles.

Motion

En motion är ett skriftligt förslag från en eller flera ledamöter i kommunfullmäktige. Motionen får bara ta upp ett ämne och ska redovisa bakgrund och förslag till åtgärd. Den ska lämnas in undertecknad av motionären eller motionärerna till registrator samt mejlas till kommunstyrelsen@eskilstuna.se.

En motion kan även lämnas in vid ett sammanträde med kommunfullmäktige. En ersättare får väcka en motion enbart när ersättaren tjänstgör för en ledamot under ett kommunfullmäktigesammanträde.

En inlämnad motion anmäls på nästkommande kommunfullmäktigesammanträde.

Kommunfullmäktige remitterar motionen till kommunstyrelsen för beredning, som i sin tur remitterar motionen till den eller de nämnder som eventuellt berörs. En motion ska om möjligt beredas på sådant sätt att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes.

När motionen beretts i kommunstyrelsen äger en debatt rum i kommunfullmäktige om motionssvaret.Motioner som lämnas in före klockan 13:00 dagen före sammanträdesdagen publiceras i ledamöternas läsplattor.

Två gånger per år, under andra respektive fjärde kvartalet, får kommunfullmäktige en rapport från kommunstyrelsen om vilka motioner som ännu inte slutbehandlats. Kommunfullmäktige har då möjlighet att avskriva de motioner som inte har slutbehandlats inom ett år.

Debattregler

När debatter med anledning av motionssvar äger rum håller den som väckt motionen ett inledande anförande på högst tre minuter. Alla tjänstgörande ledamöter och ersättare får delta i debatten och har ett inledande anförande på högst tre minuter. Den som haft ordet får sedan hålla två nya anföranden som vart och ett inte får vara längre än tre minuter.

Interpellation

En interpellation ska avse ett ämne som hör till kommunfullmäktiges, en nämnds eller en fullmäktigeberednings handläggning. Den får ställas i angelägenheter som är av större intresse för kommunen. Den ska inte avse allmänpolitiska frågor och får inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild. En interpellation ska ha ett bestämt innehåll och vara försedd med en motivering. Interpellationen ska vara skriftlig och undertecknad av en ledamot.

Även svaret på en interpellation ska vara skriftligt.

Interpellationer får ställas till ordföranden i en nämnd, fullmäktigeberedning eller ett kommunalt bolag. En interpellation får även riktas till ordföranden i en av kommunstyrelsens utskott eller nämndberedningar. Personen, till vilken interpellationen har ställts, får överlämna besvarandet av den till någon annan, om interpellationen avser förhållande som ankommer på personen.

En interpellation ska lämnas in underskriven till registrator senast klockan 13:00 dagen före sammanträdesdagen för att anmälas på kommunfullmäktiges sammanträde. En interpellation ska även mejlas till kommunstyrelsen@eskilstuna.se. En ersättare får väcka en interpellation enbart när ersättaren tjänstgör för en ledamot under ett kommunfullmäktigesammanträde.

Interpellationen ska besvaras vid nästkommande sammanträde. Det skriftliga interpellationssvaret ska lämnas in till registrator senast klockan 13.00 två dagar före sammanträdesdagen. Interpellationssvaret ska även mejlas till kommunstyrelsen@eskilstuna.se.

Debattregler

Interpellationen besvaras muntligt på kommunfullmäktiges sammanträde i en interpellationsdebatt.

Svaret får lämnas i ett anförande som är längst tre minuter. Den som svarar kan därutöver få ordet för ytterligare två anföranden om vardera tre minuter. Interpellanten får också totalt tre anföranden om längst tre minuter vardera. En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då svaret på interpellationen behandlas bara om ersättaren också tjänstgör vid det sammanträdet.

Andra talare kan få ordet för två inlägg om längst tre minuter vardera. I debatten som följer interpellationssvaret får samtliga ledamöter delta.

Fråga

För att inhämta upplysningar om enkla sakförhållanden som kan besvaras utan särskilda utredningar, får ledamöter ställa frågor. En fråga ska avse ett ämne som hör till kommunfullmäktiges, en nämnds eller en fullmäktigeberednings handläggning. En fråga får inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild. En fråga får ställas till ordförande i en nämnd eller fullmäktigeberedning eller ett kommunalt bolag. En interpellation får även riktas till ordföranden i en av kommunstyrelsens utskott eller nämndberedningar.  

En fråga ska ha ett bestämt innehåll och får vara försedd med en kort inledande förklaring. En fråga ska vara skriftlig och undertecknad av en ledamot. Den ska lämnas till registrator senast klockan 13.00 två dagar före det sammanträde vid vilket ledamoten avser att ställa den.

Frågan ska också mejlas till:

kommunstyrelsen@eskilstuna.se. Svaret på en fråga är muntligt och bör besvaras under det sammanträde vid vilket den har ställts.

Debattregler

När en fråga besvaras, får bara den som ställer frågan och den som svarar delta i debatten. Båda talarna har ett inledande anförande på högst tre minuter och därefter två ytterligare anföranden om högst en minut.

Interpellation eller fråga

Skillnaden mellan en fråga och en interpellation är att frågan är för att inhämta upplysningar om enkla sakförhållanden som kan besvaras utan särskilda utredningar och får vara försedd med en motivering medan interpellationen får ställas i angelägenheter som är av större intresse för kommunen och ska innehålla en motivering.

En fråga ställs skriftligt, men besvaras muntligt vid sammanträdet då den ställs och endast den som ställt frågan och den som besvarar den får delta i debatten.

En interpellation ställs och besvaras skriftligt, men debatteras även muntligt. Alla ledamöter får delta i debatten.

Om en fråga eller interpellation faller utanför kommunfullmäktiges befogenheter ska ordföranden förklara att den inte får ställas.

Beslutsgång

En debatt avslutas när alla som begärt ordet fått yttra sig. Därefter ska beslut fattas i ärendet. Ordföranden meddelar att det inte finns någon mer som begärt ordet, förklarar överläggningen avslutad och redovisar de yrkanden som har lagts fram och av vem. Därefter fastställer ordföranden yrkandena genom ett klubbslag. Efter detta får inte något yrkande ändras eller läggas till, om inte kommunfullmäktige enhälligt beslutar att medge det. Ordföranden redovisar sedan hur de olika yrkandena ska ställas mot varandra, så kallad propositionsordning.

Om en ledamot lagt fram ett formellt yrkande, det vill säga, yrkat på återremiss eller bordläggning tas det yrkandet upp först eftersom alla andra förslag är beroende av om ärendet ska avgöras vid pågående sammanträde eller inte. Om beslutet blir att ärendet ska avgöras vid det pågående sammanträdet tas de övriga yrkandena upp, det vill säga sakyrkanden så som bifall, avslag, tillägg eller ändring på framlagt förslag.

Ordföranden ställer de olika yrkandena under proposition. Förslagen till beslut ska utformas så att de kan besvaras med ja eller nej och ordföranden frågar kommunfullmäktige för varje yrkande om det bifalls. Ledamöterna säger ja till det förslag som de anser är bäst och ordföranden avgör vilket förslag som fått flest ja-röster. Beslutet är då fattat med acklamation.Om en ledamot är av en annan uppfattning än ordföranden om vilket förslag som vunnit kan omröstning begäras, vilket görs via voteringsanläggningen.

Omröstningar

Om en omröstning begärs ska den ske öppet utom i ärenden som avser val eller anställning av personal. Vid en omröstning föreslår ordföranden vilka förslag som ska ställas mot varandra. Huvudregeln är att öppna omröstningar genomförs genom att ledamöterna avger sina röster via voteringsanläggningen.

Ordföranden får besluta att en öppen omröstning istället ska genomföras genom att ledamöterna avger sina röster efter upprop. Uppropet sker då enligt en uppropslista och ordföranden avger alltid sin röst sist och har utslagsröst vid lika röstetal. När omröstning genomförs genom upprop, biträds kommunfullmäktiges ordförande av de två ledamöterna som har utsetts att justera protokollet.

Kommunfullmäktiges sekreterare ropar upp de röstandes namn och de uppropade avger sin röst genom att säga ja, nej eller avstår.

När omröstningen är avslutad genom ordförandens klubbslag, får inte någon ledamot avge sin röst. Avgiven röst får inte ändras eller återtas. Ordföranden talar om hur många ledamöter som röstat ja, nej eller avstår. Resultatet hur varje ledamot röstat redovisas i sammanträdesprotokollet. Om oenighet uppstår om resultatet av en omröstning, ska en ny omröstning genomföras omedelbart.

Sluten omröstning

Omröstning i valärenden ska ske slutet. Vid sluten omröstning ska valsedeln uppta så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten. Omröstningsresultatet från en sluten omröstning redovisas i sammanträdesprotokollet. Även vid slutna omröstningar biträds kommunfullmäktiges ordförande av de två ledamöterna som har utsetts att justera protokollet.

Reservation

En reservation är ett sätt att markera en annan åsikt i sakfrågan än det som beslutats. De ledamöter och tjänstgörande ersättare som deltar i ett beslut har rätt att reservera sig emot beslutet. Genom att reservera sig fråntas ledamoten juridiskt ansvar för beslutet. Reservationer ska anmälas till ordföranden innan sammanträdet avslutats. I vanliga fall ropar de ledamöter som reserverar sig reservation när ärendet beslutats. Reservationen kan vara muntlig eller skriftlig.Skillnaden är att en skriftlig reservation innebär att ledamoten lämnar in en skriftlig motivering till sitt ställningstagande som sedan blir en bilaga till protokollet. En skriftlig reservation ska vara undertecknad och lämnas in till kommunfullmäktiges sekreterare innan tidpunkt för protokollsjustering. Både skriftliga och muntliga reservationer noteras till protokollet.

Särskilt yttrande

En ledamot eller en tjänstgörande ersättare som deltar i behandlingen av ett ärende kan lämna ett särskilt yttrande. Kommunfullmäktige tar ställning till om det särskilda yttrandet får läggas. Den som vill lämna ett särskilt yttrande ska anmäla detta. Ett särskilt yttrande ska vara skriftligt och undertecknat. Det ska läsas upp för kommunfullmäktige när ärendet behandlas och lämnas in till kommunfullmäktiges sekreterare före mötets slut. Det läggs som en bilaga till protokollet.

Överklagande

De flesta beslut som kommunen fattar kan överklagas antingen av den som beslutet berör (förvaltningsbesvär) eller av den som är medlem i Eskilstuna kommun (kommunalbesvär).

Förvaltningsbesvär är en lämplighetsprövning av beslut som är fattade med stöd av specialförfattningar. Kommunalbesvär är en laglighetsprövning av beslut grundade på kommunallagstiftningen. Om ingen överklagan kommer in under anslagstiden (21 dagar), har beslutet vunnit laga kraft.

Vid kommunfullmäktiges sammanträden ska protokoll föras på ordförandens ansvar. Reglerna för vad ett protokoll ska innehålla finns i kommunallagen (5 kap. 65-68 §§). Protokollet dokumenterar sammanträdet och är ett beslutsprotokoll, inte ett debattprotokoll. Protokollet redovisar närvaro, beslut, en kort ärendebeskrivning av varje ärende som behandlats, eventuella yrkanden, reservationer, information om ledamöter valt att inte delta i ett beslut, jäv, propositionsordning, omröstningsresultat och särskilda yttranden.

Ordföranden meddelar tid och plats för justering av protokollet, som ska ske inom två veckor efter sammanträdet. Kommunfullmäktige väljer två ledamöter att tillsammans med ordföranden justera protokollet. Justeringen sker genom att protokollets alla sidor signeras av ordföranden och justerarna. Därmed godkänns protokollet. Efter justering publiceras protokollet på eskilstuna.se och anslås på kommunens digitala anslagstavla. Anslaget tas bort efter 21 dagar. Under den tiden kan besluten överklagas.

Omedelbar justering

Kommunfullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt, innan kommunfullmäktige justerar den. Omedelbar justering kan behövas när det är viktigt att överklagandetiden för ett ärende börjar löpa så snart som möjligt.

Följande tider för när till exempel motioner och interpellationer ska lämnas in gäller enligt kommunfullmäktiges arbetsordning.

Motioner

Senast klockan 13.00 dagen före sammanträdesdagen ska en motion lämnas in för att den ska hinna publiceras på ledamöternas läsplattor.

Interpellationer

Senast klockan 13.00 dagen före sammanträdesdagen ska en interpellation lämnas in.

Senast klockan 13.00 två dagar före sammanträdesdagen ska svaret på en interpellation lämnas in.

Frågor

Senast klockan 13.00 två dagar före sammanträdesdagen ska en fråga lämnas in.

Anmälan av vilka ledamöter som ska tjänstgöra

Senast klockan 13.00 dagen före sammanträdesdagen ska de politiska sekreterarna meddela vilka som ska tjänstgöra på sammanträdet. Uppgift om vilka ledamöter och ersättare som tjänstgör ska mejlas till kommunstyrelsen@eskilstuna.se.